Konstnären Helmer MasOlle skapade hembygdsgården på 1940-talet, genom att den gamla Båtgården flyttades inom byn Östra Björken till nuvarande plats.
Båtgården hade 1919 på auktion ropats in av MasOlle, efter att den siste i släkten gått bort. MasOlle född i byn, hade flyttat åter till hembyden. Han vill att den sedan 1800-talets början i stort ofövanskade Båtgården skulle bli kvar och bevaras som hembygdsgård för Siljansnäs socken.
I början av 1940-talet började MasOlle flytta över byggnad för byggnad till denna nya plats, gammal hagmark i södersluttning. Några hus i dåligt skick ersattes med andra likvärdiga från Siljansnäsbygden. Först 1954 var gården i sin helhet återuppförd, med byggnaderna inbördes placerade i samma läge som tidigare.
Den slutna, fyrkantbyggda gården är ett typiskt och fint exempel på hur en normalstor bondgård i nedansiljan kan ha sett ut under 1700- 1800-talen. Gårdens byggnader är medvetet grupperade sinsemellan; boningshuset med solvänd entréfasad, stall, dass och fähus med gemensam dygnstad. Gårdsplanen har portlider åt tre väderstreck, med huvudinfart från bygatan i väster.
Söderut är en gärdesgårdsinhägnad fägata, där boskapen kunde ledas ut på bete. Utanför gårdsfyrkanten finns byggnader, som kunde innebära särskild eldfara placerade; smedja och torkstuga, samt härbren för förvaring, som var viktiga att skydda mot vådeld.
Hembygdsgården förvärvade 1972 av Siljansnäs kommun, 1974 hopslagen med Leksands kommun. Nu förvaltas gården av en stiftelse i samarbete med Siljansnäs hembygdsförening. För mer information, vänligen kontakta Leksands kulturförvaltning: 0247 - 80 000. Texten om MasOlles Gammelgård är skriven av Margareta Andersson.
Nedan följer en presentation av gårdens olika byggnader.
